Detta är ett arkiv, besök gärna min aktiva blogg.
 |
31/8-99 30/8-99 För att återgå till det jag började med :). Jag vill inte bli kallad feminist med negativ betoning. Jag anser inte att vi kvinnor är felfria utan förutsätter att det är bägge könen som måste sträva tillsammans för att uppnå ett jämlikt samhälle. Det försvåras visserligen av att många män intar en *skyddställning* :) och en del t.o.m förnekar att ojämlikheten ens finns. Jag kan ha åsikter om hur vi kvinnor ibland behandlar männen vid skilsmässa - många använder barnen som *slagträ* för att trycka ned sin ex. med och att en kvinna inte med automatik är lämpligast som vårdnadshavare bara för att hon är kvinna. Är jag en anti-feminist då? Jag förordar kemisk kastration när det gäller notoriska våltäktsmän och pedofiler. Är jag en rabiat feminist då? Det kan innebära att jag anser att vi behandlar våra invandrare på ett felaktigt sätt - se t.ex hur svårt de har för att slå sig in på arbetsmarknaden, många väljer att byta till ett svenskt efternamn bara för att inte bli bortsorterad redan från start. Är jag anti-rasist då? Men jag kan även ha åsikter om att det är fel av en del invandrare som vägrar att anpassa sig till det svenska samhället, uttrycket man får ta seden dit man kommer är inte helt fel ute. Är jag rasist då?
Min drapa ovan är *triggad* av två mail jag fick igår. Det jag citerar nedan är ganska lustigt. En tjej berättar vad hennes lärare sagt på en lektion och frågan är väl hur i all fridens namn en lärare ens kan komma på tanken att säga så - på lektionstid? Förresten, varför är det så många
som inte kan skilja på Annica och Anna? Sedan fick jag ett mail från en kille och jag vet faktiskt inte vad som *triggade* honom att sända det mailet?
Jag tycker det säger mer om honom och jag kan inte ens ta till mig det som kritik.
Mein gott! Det finns väl för sjutton inga tjejer som anmäler en kille för ofredande bara för att han visslar eller glor efter henne på gatan?
Jag hänger inte med i resonemanget? Gör du? Klädd som en hora? Sura? Snipiga? Är frihet för en man synonymt med att kunna vissla och kolla in tjejer? Vad är friheten för en kvinna? Att slippa gå i slöjor? Att få klä sig som hon vill utan att någon ens kommer på tanken att nämna ordet hora i samma andetag? Att slippa bli uttittad, värderad och vägd på våg efter utseendet?
Säg inte att du är fattig därför att dina drömmar inte gått i uppfyllelse. Verkligt fattig är bara den som aldrig drömt. 29/8-99 Man kan bara se sina egna fel med andras ögon! 28/8-99 Detta kan givetvis ske i ett testamente, vilket man kan upprätta även om man inte har massor med pengar att fördela :). Det är en trygghet för de anhöriga att veta den dödes vilja. Dö - det ska vi ju alla förr eller senare. Döden är det enda rättvisa här i världen, det drabbar både fattig och rik samt en företeelse som man vet kommer förr eller senare, helst senare. Men man kan ju bli överkörd imorgondag - ingen vet och ingen vill väl egentligen veta. Man kan även dokumentera hur man vill att eventuella barn ska få det eller som i mitt fall hur de efterlevande ska göra med mina hundar. Morbid? Nej bara praktisk. Tänk över detta och gör detsamma. Döden är inte tabu, den finns och den går ej att mota i dörren. Man måste kunna prata om den med sina anhöriga och inte skjuta upp allt till morgondagen som en vacker dag inte finns längre. När en kvinna/tjej kritiserar, påpekar, protesterar mot felaktiga beslut brukar en del visa tendenser till att bemöta detta med attityden gnällf*tta och epitet med betoning på (bakom ryggen givetvis) som gnällig, negativ och besvärlig. Mina erfarenheter är att om en man/kille gör detsamma möts han ofta med mer respekt och samma kritik är helt plötslig konstruktiv kritik. Samma påpekande är då synonymt med analytisk förmåga :). Samma protester är då ofta kraftfulla och viktiga noteringar till protokollet. Nu kanske jag ger en schablonartad bild av det hela men något ditåt tycker jag ändock att det är. Det roliga i kråksången är att de som jag upplever reagerar så här är inte bara män utan lika ofta kvinnor. Av gammal hävd kanske även vi kvinnor anammar samma oönskade beteende? På något sätt känns det ibland som om kvinnor/tjejer måste ha ryggsäcken full med argument, viktiga fakta och bevis som verifierar det man säger för att bli trodd/få respekt och män/killar har inte alls samma *bevisbörda*. Jag tvivlar på att mina funderingar/tankar/upplevelser här är unika. Frågan är hur ska man ändra på detta faktum? 27/8-99 Tommy var min bror, några år äldre än mig. Grannarna ringde polisen när lukten blev för påtaglig. Ingen vet egentligen om det verkligen var den 28:e han dog. Ensam! Hittad efter en vecka i augustivärmen! Tanken på död, andras och min egen har tyngt mig senaste veckorna. Jag borde sluta röka! Pronto! Men kan inte. Rädslan att dö i ensamhet är värst. Och i mitt fall - dö före hundarna och framförallt dö och kanske ligga i flera dagar med dem runt omkring undrandes över varför flockledaren inte rör på sig. Nå - det kan inte hända nu eftersom jag är gift :), men jag ser framåt i tiden. Jag har funderat på att man/någon borde fixa ett nätverk (inte datorer) för ensamma människor, både gamla och unga. Ett telefonsamtal om dagen eller ett mail kan kännas som en trygghet skulle jag kunna tänka mig och något besök i veckan av en levande själ. Jag tror att det finns embryon lite här och var byggda på frivilliga personers och föreningars arbete. Detta ligger mig varmt om hjärtat - ingen, jag säger _ingen_ ska behöva dö ensam och ej saknad/efterfrågad av någon. Det händer ju titt som tätt att folk ligger och ruttnar i sina lägenheter - nu sist en pensionär som låg död i tre veckor - granne med hemtjänstlokalen. På den tiden jag hade en kolonistuga blev jag bekant med en äldre herre som alltid strosade runt med sin boxer. När jag sålde den kåken tappade man kontakten, men långt efteråt fick jag höra att han hade hittats hemma, död. Död sedan länge och med boxern liggande i hopkrupen ställning, alldeles uttorkad och det blev nödvändigt att avliva hunden. Varför är allt så anonymt och varför kan vi inte *bjussa* på varandra och bjuda in andra i våra liv. Det finns så många ensamma! Det är tråkigt och borde inte behöva vara så. 26/8-99 Jag har fått en fluga på hjärnan. Den är lagd i ett lager, rör sig 30 grader en viss sträcka under ljudet av flugsurr. När man klickar på den
skakar browsern :) men det sista fick jag inte till - jag vill att den ska bli osynlig efter att browsern skakat färdigt. Dock har jag fått eminent hjälp av Katinka och det funkar nu :).
Det finns massor med kuliga saker som funkar ok i MSIE men inte alls i NS och det är ju inte så kul.
Jag är ju så petig att jag vill att det ska funka i både NS och MSIE samt inte generera scriptfel i äldre browsers - det gör allt så mycket krångligare. Iofs har jag
eliminerat detta genom att köra redirect via document.all/document.layers och resten till en enklare variant. Kul har jag haft :) och inte haft tid att skriva i dagboken så mycket som kanske har märkts för tiden räcker inte till - det vanliga jobbet ska ju skötas oxå samt uppdateringen av guiden, vilket i sig inte har blivit så mycket av på sista tiden.
Jag leker med citatet: Jag såg en snutt på TV. Nu tänker jag inte nämna varken namn eller företag för att undvika att själv få PUL nedtryckt i halsen *ler*. Jo...en ung kille hade lockat mängder med spekulanter/intressenter som satt och smaskade på hamburgare och chips under tiden han presenterade sin vision - bredband åt folket :). Tanken gillar jag - Folket skalla! Bredband åt alla! Men...min första reflexion och intryck blev bara efter att ha sett honom på TV - inte tänker jag köpa några aktier i det bolaget. Detta kanske jag får äta upp om några år - men jag brukar lita på mina *vibbar*. Vet ej varför Internet omges med sådant intresse, ta bolaget som heter som en deo och som ett svensk investeringbolag pumpat in 500 miljoner i - i mina ögon otroligt. Hur kan en portal innan den ens lanserats värderas till 3-4 miljarder? Nu menar jag inte deo-portalen utan en annan som inte ens lanserats än. Snacka om överhettad marknad. Se på de portaler som finns och som ej ännu går med vinst trots flera års närvaro på nätet. I vanliga fall talar man ju om en *pay-back* på ett eller högst två år på nya produkter och tjänster. Fick ett så rart mail igår - dock har jag lite svårt att förstå Lassie-tanken? Men det var sött av honom att maila och fråga: 25/8-99 24/8-99 23/8-99 Tack för alla mail/kommentarer i Kommentera!, hoppas ingen kände sig tvingad att kommentera det jag skrev igår. Allt var som vanligt mina tankar och funderingar, men det var kul att höra en del motiveringar varför somliga besöker min dagbok. Jag ska svara i sinom tid. Igår satt jag och jobbade/funderade med/på något helt annat. Jag funderar fortfarande på min affärsidé som jag fick för ett tag sedan och den börjar utkristallisera sig rejält och framförallt förändrat sig. Frågan är bara om jag vågar ta det stora stegen? Jag har reggat en kommersiell domän och ska få plats på ett annat web-hotell än detta som dagboken ligger på. I veckan kommer alla blanketter hem :) - det gäller att fylla i dem och komna sig för att posta kuvertet. Jag kan ju börja i liten skala (tänker definitivt inte sluta på Tele2 då jag stormtrivs där). Bara testa efterfrågan kanske, men hur jag än gör är det mycket förarbete - det är kanske det jag drar mig för. Ännu har jag ju inte ens hunnit göra klart uppdateringen av guiden, det är två avsnitt kvar varav ett stort och tidskrävande. Avsnittet om dhtml är inget man skriver ihop på en kafferast - nästan så det borde bli en egen liten guide i guiden, men så mycket inspiration har jag inte och inte heller motivationen. 22/8-99 Nu kommer jag (som vanligt) dra iväg från ämnet....jo, jag fick mina tankar bekräftade om att varje människa har en intressant historia i fredags. Tar man sig bara tid att lyssna och kostar på sig att vara nyfiken så inser man att alla människor är unika och har många bottnar samt strängar på sin lyra. Synd bara att man sällan tar sig den tiden och *kostnaden* - det beror knappast på bristande intresse utan mer på att tiden inte räcker till, för mycket stress, för stora krav och att arbetslivet i sig tvingar folk att ha en profil där och en annan privat. Det är tråkigt! Ett sätt att komma runt detta som jag ser det är att ha *kick-offer*/firmafester där folk får/ska/bör vara lite mer sig själva :-), men så har vi ju en annan nackdel med det - som alla som känner mig någorlunda vet vad _det_ är. Därför tycker jag att ett bättre sätt är att idka någon form av *personliga utvecklings-träffar* där man tillsammans på arbetsid/kvällstid och på nykter basis umgås med varandra i syfta att lära känna varandra. Tillitsövningar! Avkopplande fikaraster! Träffas hemma hos varandra under gemytliga former - vem har sagt att möten måste ske i tråkiga möteslokaler? Jag brukar skriva slarvigt ibland och jag är glad att folk påpekar misstag så jag kan korrigera det. Fast nu har jag fått en del mail angående ordet "nyter" och tänkte att jag ska förklara det ordet, som faktiskt finns. 21/8-99 20/8-99 - Det var en gång för länge, länge sedan. På den gamla goda (onda) tiden då arbetsgivaren ägde sina arbetstagare till kropp och själ. Sagan jag berättar handlar om ett företag ServisAir. När man anställdes fick man skriva under ett avtal att man förband sig att följa företagets utseendepolicy.
Zoegas hundar är tillbaxs efter äventyr i det fria. Vilken pärs det måste ha varit för Zoega och givetvis för hundarna. Jag tror inte att exempelvis min Smulan skulle tycka det vara så kul i längden att vara *lost* i stora vida världen. 19/8-99
__ _-==-=_,-.
/--`' \_@-@.--<
`--'\ \ <___/. Annica
\ \\ ´" / *vinkar*
>-\\_/`>
____ /= | \_|/
' `\ _/=== \___/
`___/ //\./=/~\====\
\ // / | ===:
| ._/_,__|_ ==: __
\/ \\ \\`--| / \\
| _ \\: /==:-\
`.__' `-____/ |--|==:
\ \ ===\ :==:`-'
_> \ ===\ /==/
/==\ | ===\__/--/
<=== \ / ====\ \\/
_`-- \/ === \/--'
| \ ==== |
-`------/`--' /
\___-'
18/8-99 17/8-99 16/8-99 Givetvis är det ovanstående min tolkning. Mina tankar och mina åsikter - dvs min smak. Som tur är den inte allenarådande ;) utan vi har alla våra favoriter och läser alla olika dagböcker beroende på tycke och smak. En väl skriven dagbok *hittar* alltid sina läsare och vem har sagt att det är mängden besökare som räknas. Jag har aldrig förstått *mätandet* av besökssiffror - hellre 30 stycken som läser än 130 stycken som bara råkar hamna på sidan av en eller annan anledning och inte ens orkar läsa och försöka förstå det som skrivits än mindre kommentera det. Det kan bli lite ensidigt då :-). En annan sak som kanske gäller oss som hållit på ett tag, själv *firar* jag två-års jubileum om några veckor, är att det börjar bli lite inflation i dagboksskrivandet. Var och varannan hemsida innehåller numera en dagbok och gott är väl det, men särskilt unika är vi inte längre *ler* om vi nu någonsin har varit det :). 15/8-99 Kollektiv skuld! Det anses traditionellt vara manligt att vara aggressiv och dominant, alla män som inte visar dessa tendenser kallas felaktigt mesproppar eller *velour-nissar* - sådana många, kanske de flesta kvinnor egentligen drömmer om men inte väljer utan släpar hem testeron-fyllda IQ-fiskmåsar från krogen :-) - ibland kan man ju ifrågasätta om en del kvinnor inte har IQ-fiskmås själva ibland. Det jag försöker säga är att vi alla är lika skyldiga till att försöka bryta det manligt traditionella mönstret som samhället genomsyras av. Herrtidningarnas kvinnobröst-fitta-objektifiering! Killarnas omklädningsrumsjargong! Reklamen som förvanskar och *pluttifierar*! Samhället som trycker ned kvinnor. Flickor i skolorna som försöker *ta för* sig likt killarna av lärarnas tid och resurser anses vara stökiga och bökiga istället för att uppmuntras. Ungdomar som tidigt får lära sig att killarnas fritidsintressen värderas högre. TV:ns såpoperor som inte har mycket till verklighetsbakgrund! Skolan som fortfarande har pojkarna som *norm*! Sjukvården som fortfarande har mannen som *norm*! Arbetslivet som fortfarande har mannen som *norm*! Att det spelas på kvinnornas vårdande instinkter! Att kuken har så satans stor betydelse som måttstock :-). Det sistnämda får mig att minnas en sak ifrån fredags. Grannen mittemot hade besök av någon/några ovanligt högljudda män - jag kunde inte undlåta att höra deras samtal ibland, vilket fick mig att höja på ett och annat ögonbryn stundtals. Nåja - efter några öl (antar jag) gick ena killen ut mot allmänningen på vägen (istället för att gå in i huset på toa) och ställde sig ogenerat att fjöla - och det var ett rejält långt ölpissande som aldrig tycktes ta slut. Ett äldre par passerade och visste inte riktigt vad de skulle fokusera blicken på :) - jag förstår dem. I samband med detta skulle de tydligen dra iväg med bilen och ropade på killen som svarade eller rättare sagt vrålade till svar - vänta för fan - jag måste ju hinna få in den satans kuken också. Då ropade jag tillbaks (då kroknade jag helt) men jag tror inte han hörde det - att det säkerligen inte tar så satans lång tid att stoppa in din lilla kuk :(. Tänk om det hade varit en tjej? Hade hon satt sig hukande på vägen? Hade hon gastat - vänta för fan - jag måste ju hinna få in dom satans blygdläpparna också. Nej - jag tror inte det. Här har vi en skillnad mellan de två könen som jag _inte_ förstår och kommer aldrig att acceptera. Vad får killar/män/gubbar att uppträda på ett sådant här sätt? Vilka kvinnor är det som accepterar sådant här uppträdande? Eller är det jag som är fisförnäm? Nej, det tror jag inte - jag brukar acceptera och förstå ganska mycket av folks beteenden, men det finns en gräns vilken överträdes grovt av sådant kvasi-överspel av s.k manligt beteende. 14/8-99 13/8-99 12/8-99 Jag kan säga på en gång! Solförmörkelsen såg jag inte ett dyft av igår, jag hade inga specialglasögon och fick bara ont av att kisa mot solen med vanliga solglasögon. Nå - jag överlevde :), kanske inte överlever _till_ nästa gång det sker solförmörkelse - vad vet jag. Om framtiden kan man inget säga och tur är väl det. Tänk om man visste att exakt om 9 månader ska man dö i en bilolycka eller om 5 veckor ska hela huset brinna ned och inget kunna göra för att förhindra det. Tänk vad många *tappade* sugar det skulle finnas, fler än vad det finns nu. Nu har man ju iaf hoppet och tron kvar :). Hopp om en bättre framtid. Tron på att allt ska bli bättre. Tänk om man visste att det inte skulle bli det? Snurrigt? Njae, hoppas någon förstår vad jag menar - knappt jag gör det själv :(. 11/8-99 Nu kommer kill- och tjejdatorer! Saxat ur Aftonbladet! 10/8-99 9/8-99 En dagboksskribent har haft oturen att stöta på en kvinna som inte förstår vad NEJ betyder, som inte förstår att känslorna icke är *both way* och envisas med att tränga sig på trots att hon blivit slutligen ombedd att sluta med det. Jag *skällde* lite på honom och sa att till viss mån så fick han skylla sig själv - det _gäller_ att vara rak redan från början när man märker att det håller på att spåra ur - det har jag lärt mig av bitter erfarenhet (nåja - inga sådana historier *fnissar* - jag använder inte nätet till flirt) utan mer vanliga kompis/kamrat-relationer - tänker speciellt på en sak som hände för några år sedan, se anteckningarna för dec-97. Detta *kramande* och *pussande* som i mångt och mycket bara är falska tomma gester, _kan_ misstolkas in absurdum - näras i bröstet och förstärka en inre sjuklig eld. Jag tycker synd om bägge! Det är synd att det behövde gå så långt. Jag säger som Strindberg sa - Det är synd om människan. Som avslut - kan inte undvika att visa en gammal klassiker :). 8/8-99 Blev lagom förbannad på en gubbe igår morse under morgonrundan med Nalle. Att ha sin hund lös säger jag inget emot - om man har pli på den vill säga samt tar hänsyn till andra. Vi mötte en hund, en blandning av spets och karelare skulle jag tippa på och han var lös såg jag på långt håll men det såg ut som om gubben hade full koll. Det enda som oroade mig var att han inte ens hade ett koppel löst i handen utan bara en käpp? Han lät hunden ligga plats när han såg oss komma och jag tänkte att det är väl ok då och gick förbi på andra sidan vägen med Nalle i koppel. Tjoflöjt - vad _pli_ han hade på sin hane - som precis när vi passerade reste på sig och sprang emot Nalle med raggen rest. Nu är inte Nalle någon fajter - men han är som mig - backar inte om det gäller. Gubben kom ursäktande fram och sa något om att hundslagsmål kan inte undvikas och att det är deras liv????? att utforska varandra och spänna sig? Ett tag trodde jag att han pratade om sig själv och sitt kön ;), men förstod efter ett tag att han givetvis menade hundarna. Skitsnack menade jag, jag anser att det är mitt jobb som matte/husse oxå för den delen att se till att min/a hundar slipper sådant. Gärna att andra hundar får hälsa - men på _mina_ villkor. Jag bestämmer och avgör vem/vilka jag tycker är lämpliga att umgås med mina hundar. Hundar kan umgås utan att slåss och göra upp. Det är mitt jobb att skydda mina hundar från ont. Nu slutade det väl - denna gång men jag hoppas att jag slipper se både hund och gubbe i fortsättningen. Skulle jag nu möta dem igen då kommer jag inte att vara lika diplomatisk. Det _finns_ något som hetter kopplingstvång! 7/8-99 6/8-99 5/8-99 Vi föds lika nakna och sårbara, enda skillnaden är internt respektive externt könsorgan. Men, sedan kan man ju undra! Att en _liten_ kuk kan göra så _stor_ skillnad i senare skede av livet. 4/8-99 Dagbok på nätet har krympt :( - fast hellre ett gäng aktiva än många icke-länkar. Jag antar att till slut får Min Dag, Reloaders ring och resten av dagbokssamlingarna oxå ta sig i kragen och uppdatera - många jag plockat bort som slutat uppdatera finns/fanns listade hos flera av dem oxå. Jag plockade bort 31 personer rakt av (ej uppdaterat sedan feb/mars/april) och har c.a 15 jag avvaktar svar ifrån för besked om de ska ligga kvar, fortsätta uppdatera och/eller få upp erfoderlig återpekare. Den sistnämda är tydligen hemskt jobbig för somliga - finns en del som jag påpekar - de lägger till och efter ett tag tar de bort den - jag påpekar igen vid nästa *runda* och de lägger till den igen och så har det varit ett par omgångar - lustiger dans. Det finns två regler - det är väl inte mycket? Att uppdatera någorlunda regelbundet! Givetvis finns det alltid skäl att ta *some time off* - men det brukar inte vara i 3-4 månader och helst kanske man bör säga till då :). Att det någonstans ska finnas återpekare! Inte så mycket att tjafsa om tycker jag? Den här uppdateringen av Dagbok på nätet blev ganska radikal och istället för att ha 31 tomma luckor så möblerade jag om, alla *drogs* mot start (två sidor på slutet bort helt) och jag har dessutom lagt in en enkel sökmanick nu. Den som inte hittar sig själv eller sin favoritreloader kan söka på namn/nick där. Klagomål? Maila på - jag lyssnar! 3/8-99 Det brann som attan igår i Kungsängen. Hettan sätter sina spår. Undrar om det var några ryska diplomater som skulle grilla där oxå? Med tanke på branden i Nacka.....synd att de har diplomatisk immunitet. Gott va! Att kunna göra vad fan som helst och bara kunna slippa undan hur som helst. Hettan ja! Jag börjar tycka att det är olidligt. Inte ens jag ids sola längre. Två timmar igår och sedan reste jag på mig från solstolen med orden, Fan nu är det noooog och åkte iväg till Bro istället :). Läste om den schizofrena kvinnan vars hem visades upp i kvällsblaskan, köket var ett enda *mess*, kladdig slask och gammal disk och toan detsamma, massa intorkade gamla bindor på golvet som matta :(. Kvinnans läkare hade sagt att hon ville ju vara ifred på frågan varför ingen uppmärksammat hennes misär. En myndighetsperson LJÖG (faaaaaaan, vad jag hatar folk som ljuger) och sade att detta är trots allt ovanligt! Shit! Bullshit! Människor som är så gravt sjuka fixar inte att bo själv och ta ansvar. De orkar inte med så enkla saker som att bära ut sopor, glömmer/orkar inte att äta, glömmer/orkar inte att diska, glömmer/orkar inte att städa, glömmer/ids inte att spola i toaletten och fixar inte detta med normal *grann-etikett* typ att man inte springer med träskor mitt i natten eller sitter och skriker ut sin ångest när andra vill sova. När de stängde mentalsjukhusen och som det så fint heter skulle anpassa de kroniskt sjuka ut i samhället så hände sådant här och händer fortfarande, inte sällan utan tämligen ofta. En gravt sjuk människa behöver sjukhusets rutiner och omvårdnad. Punkt slut... Kommer aldrig att glömma när jag kom hem till C. för många, många år sedan. Hemmet såg ut som kom och hjälp mig (flera gånger värre än på bilderna hos tanten) och han orkade inte bry sig om det - jag tror inte ens att han såg det. Det som var värst var att det blivit stopp i toan, en hög med skit toppade muggen och han måste ha stått och skitit de senaste veckorna. Svensk mentalvård! Jag har aldrig varit rädd för lite skit, så jag kavlade upp armarna och tog ett avlångt föremål och rensade bort skiten och efter ett tag släppte proppen. Vad hjälpte det honom? Kanske för stunden men hans mentala misär fanns ju kvar och den kunde inte jag lindra. Bara se på! Sjukhuset hade ju gett sig sjutton på att han skulle återanpassas ut i samhället. Ett samhälle som inte ville ha honom. Grannarna var inte glada över att ha honom boende i huset. Jag förstår dem, helt och hållet. Kan vi inte ens ta ett *kollektivt* ansvar för barn hur ska vi kunna göra det för psykiskt sjuka? 2/8-99 Alla klagar över sitt dåliga minne, men ingen över 1/8-99 Fick ett hederspris av Barbro Siljehed inför nästa vecka, v.30. Bugar och bockar - alltid kul med *awards* och detta var av det mer personliga slaget och med en tanke bakom. Augusti! Höstmånad! Men starten liknar mer sommar än höst :). Per har namnsdag idag, jag känner ganska många "Perrar" så jag säger ett kollektivt Grattis! Namnsdagar är inget jag bryr mig så mycket om - brukar inte komma ihåg andras och jag glömmer alltid när jag själv har det - jo, Annica fick faktiskt en egen namnsdag för några år sedan och mitt andra namn Maud har väl haft en egen namnsdag lite längre - tror jag. Annars? Jag har sett! Hört! Noterat! Men ej förstått! Bara förvirrad! Konfunderad! Kommer nog aldrig förstå heller för den delen känns det som. Jag har kommit på varför jag inte stressar med *tio mil in i skogen*, antagligen skulle jag isolera mig där :). Helt och hållet! Ibland känner jag mig som ett *socialt missfoster* :/ *flinar* nå - det var väl att ta i, men jag är nog lite speciell eller så är det andra som är det? Hur som haver, jag känner mig utanför ibland. Fast jag har alltid varit en ensamvarg :) och har för det mesta trivts bra med det. Men det finns stunder då jag vill/försöker bryta det, men det slutar ofta med att jag *storögt* bara ser på det *sociala spelet* som jag har så svårt för, som jag inte passar in i. Inbillning kanske, vad vet jag - men känslan finns där och jag kan inte förneka den. Det är väldigt få människor jag känt/känner mig avslappnad med och det tenderar att bli allt färre nuförtiden. Eller....eller så är det jag som anstränger mig mindre nuförtiden?
Och...det _är_ väl kanske inte riktigt vad jag egentligen vill. Tror jag? Vet ej! Vill kanske inte veta det just nu. Läget är inte akut - det var det mer förr, men jag har mina drömmar. Men drömmar tenderar att förbli drömmar...att verkligen kunna förverkliga sina drömmar är inte alla förunnat.
Ändå är ju livet så kort, så kort - så man borde inte tveka att ens försöka. Som jag alltid brukar säga via mail till dem som frågar om html, om det är svårt att lära sig och hur man gör - den som aldrig misslyckats har aldrig försökt (trial and error). Fast misslyckas man för många gånger så tappar man lusten att försöka mer. Det finns en limit!
En gräns - som ej får passeras, forceras om den inte är *öppen*. Kryptisk idag? Annica *skrattar* jo, men just nu är jag inne i en period då jag funderar, analyserar och tänker alldeles för mycket - därmed inte sagt att jag mår dåligt. Men det mesta är inget man lägger upp här - mer *for my eyes only*. Men ha en bra dag! *kram* - missa inte bilderna från Sofias bröllop! Ett riktigt sommarbröllop, som jag gärna återupplever igen - dock aldrig, aldrig med mig själv i huvudrollen.
3 gånger gillt, eller? ;-) Näääää!
De sanningar som vi inte vill höra är oftast nyttigast för oss.www.tiger.se, www.atiger.se, www.tiger.pp.se, www.atiger.pp.se, www.atiger.nu, www.nodaddy.se. Passagen, Tele 2, Telia 1, Telia 2, Spray 1, |
Släkt och vänner?